Twitter ÄR kul
De här twittringarna av Mr. Extremt Biff är värda att lyfta ut från twitter, visa för er mina kära bloggläsare, de är värda att hylla. Jag minns att jag tyckte det var så förbannat kul när jag läste dem, där strax innan jul. Och det är fortfarande kul. Tycker i alla fall jag.
Väl twittrat, EB.
Ska du gå på pass?
Jag vet inte hur många gånger (men det börjar bli många!) som min mamma frågat mig om jag ska gå på något pass på gymmet. Varje gång har jag bestämt svarat nej, men hon fortsätter ändå fråga.
Så här kan en konversation med henne se ut:
Mamma: "Varför ska du gå just den tiden? Aha, ska du på pass?"
Jag: "Varför skulle jag gå på pass? Jag har snopp!"
Mamma: "Jag vet jättemånga killar som går på pass"
Jag: "Av 40 tanter står det en 45-årig man där längst bak, ja precis".
Mamma: "Du är så himla fördomsfull, det är nästan läskigt. Du är så inskränkt!".
Sen säger hon några gånger i veckan om män hon känner som går på spinning och bodypump och säger att det är jättejobbigt och bra träning. Men det skiter jag i. Jag går inte på pass, så är det bara.
Men detta stoppar inte henne från att fortsätta tjata. Senast idag när jag sa att jag skulle träna senare på eftermiddagen, då trodde hon jag skulle gå senare för att det var pass då. "Ska du på bodypump? Powerjoga? Spinning?"
#facepalm
Det är inte min grej helt enkelt. Följer istället Hollis tips:
"Sluta gnäll. Börja ta i ordentligt. Hoppa av spinningcykeln och börja med styrketräning."
- Mikael Hollsten
Kulturell lördag
I morgon ska jag göra något konstigt, otippat och kulturellt - jag ska se, men framförallt höra PÅ EN KÖR.
Sveriges Radios kör för att vara mer exakt, i St. Jakobs kyrka. Det här är självklart ett påfund av (den lite alltför kulturelle) Nicolai som påstår att det ska vara sjukt mäktigt. Och jag tror honom! Därför ska jag lyssna på kören, därefter blir det bio på Sergel. David Finchers version av The Girl with the Dragon Tattoo.
Det blir min första Fincher-film på bio! (Regissören bakom Se7en, Zodiac och min favorifilm Fight Club) Så jag är riktigt taggad. Återkommer med nån form av recension.
USA vill blocka internet
I kongressen i USA försöker de få igenom två förslag kallade SOPA och PIPA. För att sammanfatta det är detta två lagar som skulle ge dem kontrollen till att censurera internet, blockera ALLA SIDOR som kan bryta mot copyrighten. Vi snackar youtube, facebook, sidor med gratis porr!
Detta går ut över alla länder, lyssna på detta:
- De som debatterar kring detta har dessutom ingen aning vad detta riktigt skulle innebära, för de har inte ens koll på internet. Det är åt helvete!
I'm sorry
Den här jävla bloggjäveln. Varför skriver jag typ endast en gång i veckan?
- Jag vet inte. Har bara blivit så. Känns lite grann som det var EXAKT när jag började med twitter. Det är nog the ugly truth. Min twitter, som enligt ett flertal skolbänker är meningslös. Men hela grejen med twitter är ju meningslöst? "Hur kan man vara dålig på att twittra?" - Mellanmjölk.
Jag ska bättra mig. Ska börja blogga varje dag igen. Nu kör vi.
Bänkpress och Hollsten
Igår körde jag det tråkigaste passet medan jag idag körde det roligaste. Hittade farsan där på gymmet också så han fick assistera mig vid bänkpressen.
Jag körde en 5,4 slutligen en 3:a på 80kg och avslutade med en 12:a på 60kg. Nu borde jag ju kunna maxa mer än 85 alltså, får testa nästa vecka. Det skulle göra mig förbannat glad om jag lyckades pressa upp 90kg.
Här har ni två klipp med Mikael Hollsten från VAKNA! med the Voice! Från igår, han är skön den där Hollsten. "Alltså sluta.. äta.. mat, är bra".
"Vi säger att jag kan hålla på jättelänge".
Ett jävla blogginlägg
Träffade Jeppe på bussen när jag var på väg till gymmet och det var även hans första fråga "ska du till gymmet eller?" och jag lovade att skriva någonting annat än filmtips för han är så trött på dem.
Då får jag väl snacka om gym och skit då, för något annat har jag inte riktigt att säga just nu.
Skulle gymma med brorsan min men den ruskpricken åkte till Nacka Forum istället så jag fick köra ensam, det värsta passet av de alla - ben/axlar/biceps. De som gör passet värdelöst är ben. Så trisst, antagligen för att jag är svagast i det och finner det jobbigt, då blir det automatiskt tråkigt.
Men på vägen hem plockade jag upp ett paket på ICA, det gjorde mig glad igen.
Proteinpulver och en ny shaker (tappade bort min förra) och provade en ny smak, almond choklad. Alltid speciellt ögonblick när man provar en ny smak för första gången gällande proteinpulver ska ni veta. Det är nice.
Hörde en kul anekdot på gymmet:
"Alltså David jag var med om sjukaste grejen på lovet! Var hemma hos min kompis och frågade om han hade någon Beck-film att se, 'nä det har jag inte, men har den här med Peter Haber' och jag tyckte den verkade soft så såg vi på den. Klockan var typ 3 på natten och jag hade tagit nån öl, sen när filmen drar igång så blir jag så uppspelt att jag råkar välta ut min öl då jag utbrister: 'Men vad fan, jag känner ju den där snubben!' Jag tänkte att det måste vara en sjukt lik kille för inte fan kan det väl vara du som hänger med Haber och grabbarna, men så var det så!"
Superman Trailer, fast Inception Style
Finns en jävla massa "trailer - inception style" till filmer om man söker på youtube, allt från The Dark Knight till Dumb, Dumber. De har alltså gjort en trailer till Zack Hemseys "Mind Heist" som är trailermusiken till Inception.
I brist på annat att göra slängde jag ihop en till Superman från 1978, vad tycks?
Gott nytt år dååå!
Gott nytt år era %€#"!
Har sett alla dessa "feeest"-statusar på FB hela dagen och har själv firat med familj och så vidare i en stuga i Sälen. Så kul har jag det liksom, alkohol får man men det känns bara fel med vuxna utan fest. Så är det bara, det känns inte rätt. Åkte skidor idag men i morgon ska jag prova på något jag aldrig någonsin gjort förr - snowboard! Återkommer hur det gick.
Nu ska jag, slug som jag, är ut och se på fyrverkerier.
Disneymaraton
När det är jullov vill jag ha julkänsla och det får jag i samband med nostalgi. Finns det något man får mer nostalgi av än Disneyfilmer? Tveksamt.
Har de senaste dagarna sett
Lejonkungen
Herkules
Pocahontas
Skönheten och Odjuret
Ringaren i Notre Dame
Lilla sjöjungfrun
Svärdet i Stenen
Men som ni ser på bilden jag tagit på våra VHS filmer har jag några godbitar kvar att beta av, asnice. Det sjuka var att Joel (12) inte sett Pocahontas eller Svärdet i Stenen och Morgan (15) inte sett Skönheten och Odjuret, så det var lite kul att visa filmerna för dem.
Julhelgen och bulkmage
Julen spenderades hos mina kusiner med min farmor, vi körde hela julköret, så klart. Jag älskar ju julen, vilket i alla fall folk på twitter märkt. Julskinka, julmusik, julbord, julgodis, Kalle Anka, Kan du vissla Johanna och allt det där. Avslutade kvällen med att bada bubbelpool, sen sov vi över hos dem.
Juldagen var lika mysig den, filmer, god mat och en massa gott. "Han är inne i någon slags byggarfas" förklarade pappa för min faster och farmor när jag satt och tröck i mig mat utan att sluta. Men ändå står vågen på 78kg. Ska det vara så jävla svårt? Har skjutit upp gränsen till nyår, efter det får det fan vara slut med bulken, även om jag inte lyckats med 80kg. Hoppas jag klarar det dock, har ju hållt på sen augusti nu liksom.
Pallar inte gå runt med bulkmage längre, mina föräldrar påpekar det dagligen. "Har du känt hur mjuk han har blivit?" "Nej, men jag ser. Har sett det ett tag nu!".
Här har ni en illustrerande bild på vad fan en bulkmage är, Tom Hardy i Bronson. Inte för att jag alls är lika biffig som han var då, utan snarare:
Hard, sharp, work work!
Egentligen skulle klassen på stadsvandring idag (någonting jag faktiskt sett fram emot) men läraren var sjuk så vi blev lediga. Men jag var inte ledig. Nej jag, Erik, Wille och Mange hade då jobb att göra istället. Vi skulle sätta ihop en massa IKEA-möbler på Eriks jobb som bytt lokal och höll på från 9.30-18.45.
Nu är jag proffs på att sätta ihop IKEA-hyllan Effektiv om man säger så. Bra kunskap inför den dagen man flyttar hemifrån kanske? Ja, kanske. Men det var slitsamt. Jag rev upp kartongerna som hyllorna låg i och detta innebar en del papercuts. En jävla massa papercuts om jag ska vara ärlig, har estimerat det till 18 stycken.
Syns ungefär lika bra som Jonah Mowrys ärr i "What's going on..." men i alla fall, ni kan föreställa er.
The Dark Knight Rises - Official Trailer I HD
Jag har väntat på den här ett tag nu om man säger så. Här har ni den.
Det spricker
Kommer ni ihåg i februari när jag fuckade upp mitt ansikte? Alltså när jag skulle bära ner en fet högtalare till Toms bil och gick ner för hans tre trappsteg, tre väldigt hala trappsteg, ramlade och räddade högtalaren genom att fånga den med mitt ansikte?
I alla fall. Då sprack läppen både på utsidan som ni kan se på första bilden, men även på insidan som ni kan se på den här bilden. Fräscht, visst?
Hacket på utsidan läkte snabbt och är nu ett obetydligt ärr som man bara ser om man letar efter det. Men på insidan däremot, det läkte inte snabbt ska ni veta. Di faktum är att det fortfarande är ett sår där. Varje morgon när jag ska äta frukost och gapar så spricker det alltid. Det har alltså varit ett jävla litet hack där sen februari.
10 månaders sår. Skönt.
Mange Bjuder
Efter att jag hörde Jul hos Mange dog de för mig, men så kommer dem med det här... Måste erkänna att jag faktiskt gillar det. Jag menar, det är 4 chords, hur fel kan det bli?
Guess who's back...
...jag har redan skrivit den där rubriken en gång så jag skrev inte hela. Tja.
Det är otroligt jobbigt att orka skriva blogginlägg när man samtidigt har massa skit i skolan och dessutom skriver på twitter. Det skadar, ska ni veta och det har ni nog märkt. Såklart.
Inte onsdagen som var, men onsdagen innan, då fick jag ju muskelinflamation. Minns ni? Jag fick därefter tipset om att man tydligen ska vila på en standard av 4 veckor innan man börjar köra igen. Jag väntade 1,5 vecka, sen klarade jag inte mer och igår gled jag in på gymmet, förkyld, hostig, huvudvärk och muskelinflammation. Det sistnämnda verkar däremot ha gått över, sjukt skönt. Smörjer dock ändå in mig med anti-inflammatoriskt, just in case.
Ni kan ju förstå hur det blir när man inte gymmat benen på 2 veckor och sedan gör det, träningsvärk idag så att säga. Så blir det med allt om jag vilar 1-2 veckor, då smäller träningsvärken på bra.
Idag var det favoritpasset, soft som bara den. Tyvärr körde jag axlar igår och eftersom jag inte gjort det på 2 veckor heller (ingår ju i mitt benpass) så var dem trötta idag. Hantelpressen köttade jag på med 28,5kg men vid bänkpressen var jag sedan helt körd. Delvis trött av hantelpressen, delvis trött i axlarna. Gick inte bra, helt enkelt.
Det är otroligt jobbigt att orka skriva blogginlägg när man samtidigt har massa skit i skolan och dessutom skriver på twitter. Det skadar, ska ni veta och det har ni nog märkt. Såklart.
Inte onsdagen som var, men onsdagen innan, då fick jag ju muskelinflamation. Minns ni? Jag fick därefter tipset om att man tydligen ska vila på en standard av 4 veckor innan man börjar köra igen. Jag väntade 1,5 vecka, sen klarade jag inte mer och igår gled jag in på gymmet, förkyld, hostig, huvudvärk och muskelinflammation. Det sistnämnda verkar däremot ha gått över, sjukt skönt. Smörjer dock ändå in mig med anti-inflammatoriskt, just in case.
Ni kan ju förstå hur det blir när man inte gymmat benen på 2 veckor och sedan gör det, träningsvärk idag så att säga. Så blir det med allt om jag vilar 1-2 veckor, då smäller träningsvärken på bra.
Idag var det favoritpasset, soft som bara den. Tyvärr körde jag axlar igår och eftersom jag inte gjort det på 2 veckor heller (ingår ju i mitt benpass) så var dem trötta idag. Hantelpressen köttade jag på med 28,5kg men vid bänkpressen var jag sedan helt körd. Delvis trött av hantelpressen, delvis trött i axlarna. Gick inte bra, helt enkelt.
Den fula sanningen
"Men (whatever type) and Women (good looking ones) can never be friends...."
På tal om tv-serier..
..Nu när The Wire är över för mig, då har jag återgått till två andra serier.
Håller nu på att se klart den sjunge och senaste säsongen av How I Met Your Mother som jag abrubt slutade se efter två avsnitt då jag började se på The Wire och även min favoritserie, Dexter.
Kul faktum: I femte säsongen av The Wire så ser en grabb på Dexter, "hey look, it's a show about a serialkiller, but he only kills other serialkillers!" säger grabben. Och nu är jag igång igen med det, känns skönt!
Michael C. Hall som spelar Dexter gör det så jävla bra, han är så slug! Så utskuren för rollen. Han är traumatiserad sen barndomen då han såg sin mamma blir mördad med hjälp av en motorsåg och det har fastnat i honom, han har väldigt svårt att ha empati för andra eller ens känna känslor själv och är lite socialt handikappad. Därför är denna scen så otroligt kul om man sett Dexter och liksom känner karaktären:
The Wire
Har under de senaste två månaderna sett på en serie kallad The Wire. Känns lite som en sån där serie "man måste sett innan man dör".
Serien kretsar kring hur olika sociala grupper lever tillsammans i staden Baltimore och man får följa båda sidorna av lagen, både polisen och de kriminella. Det är inte en konkret huvudroll utan snarare en polisgrupp, 'brottsgruppen' mot resten. Men om jag skulle peka ut någon skulle det vara en polis, Jimmy McNulty.
Men man får följa allt från kriminalare, polischefer, jurister, borgmästare och borgmästarkandidater till hamnarbetare, skolungdomar, lärare, journalister, knarkare, knarklangare, knarkbossar och en knarkrånare.
Handlingen i den första säsongen skildrar kampen mellan polisen och knarklangande gäng i stadens västra delar, och berättas ur båda sidors perspektiv. Säsong två handlar om tillvaron i stadens hamn, hur droger kommer in i staden och säsong tre skildrar det politiska spelet inför borgmästarvalet. Den fjärde säsongen tar sig an skolväsendet, hur eleverna får dålig utbildning och sedan blir langare medan den sista säsongen visar hur en tidning skildrar staden.
"Det handlar om hur institutionerna påverkar individen, och att oavsett om du är polis, hamnarbetare, knarklangare, politiker, domare eller jurist, så är du i slutänden körd och måste lyda den institution du lierat dig med."
Lite djupare serie, helt enkelt. Sjukt bra dock. Jag har en del favoritkaraktärer, men grejen är att de dör lite hursomhelst. Helt plötsligt kan din favoritkaraktär dö. Men sen kommer nya in längre in i serien. Soft.
Mina favoriter är i alla fall polisen McNulty som kör sitt eget race, han är lite outside the box och gillar inte att bli styrd. Man får se hur han mer och mer blir en fuck-up. Sen har vi Omar, en gangster som lever på att råna knarklangare och oftast går runt i kevlarväst och shotgun. Han blir alltmer fruktad ju längre in i serien man kommer vilket är jävligt kul att se. Sen är han homo också, måste utan tvekan vara den häftigaste fjollan nånsin.
Seriens namn kommer ifrån att brottsgruppen i princip varje säsong sitter och avlyssnar kriminella för att få fast knarkbossarna.
Kolla ett par min på denna video bara. Verkar soft, visst?
OBS: Man måste se en del avsnitt för att komma in i serien, typ 2-3 stycken, sen är man fast.
Smärta i trapsen
I torsdags så började Erik av okänd anledning göra dips mellan labbänkarna på sista lektionen. Det är brett som fan mellan bänkarna så det blir riktigt breda, skeva, jobbiga dips. Han gjorde några stycken och utmanade mig att slå honom.
"Challenge accepted' tänkte jag och satte igång, kämpade mig till 8 stycken, Erik skrattade. Sen kändes det lite konstigt i högra delen av tjurnacken. Ej uppvärd och konstig bred vinkel. Tänkte inte så mycket mer på det, hade tänkt köra shrugs (tränar nacken) senare på gymmet den dagen men tiden var knapp så jag fick vaska det. Nu i efterhand var det nog tur.
Det smärtar. Igår och idag. Det är inte träningsvärk som Erik fick för sig, nej, något är fel. Något har pajjat. Jag mördar trapezius med tigerbalsam och sväljer nu dagens tredje alvedon. Kan jag fått någon slags inflamation eller något?
Ska fan köra axlar på måndag, detta får fan gått över tills dess. Annars får jag kramp.
