Pinsammaste ögonblicket på LÄNGE.

När jag cyklar (numera går, då cykeln fick punktering) hem från busshållplatsen har jag för en vana att dra på någon skön låt på Spotify och sjunga till låten. Ju senare det är och ju desto mörkare det är - desto HÖGRE sjunger jag. Döm mig inte, det är soft att sjunga, OK?

Anywho, idag när jag gick hem från bussen vid drygt 20.00 (det är just denna tid som är som MÖRKAST nu på året) så lyssnade jag på "Out There" från Ringaren i Notre Dame. Det var mörkt. Tyst. Ensamt. Så jag brassade på som ett jävla as. När jag kommer till våran parkering ser jag först Morgan och hans vänners moppar stå parkerade. Just då kommer jag till slutorden i låten och köttar på, fö att i nästa sekund bli skrämd som fan av de jävlarna då de hoppar fram från deras gömställen.


De skrattade som in i helvete, med all rätt. Sjukt stel och pinsam situation jag satt mig i. "Vi trodde först det var något jävla rådjur eller att det var någon svinpackad som gick och skrek, sen kom det närmare så vi gömde oss och så kommer du där sjungandes. Pinsamt!"

Ja.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0