Trött

Klockan är halv tolv och jag ligger mjukt och skönt i min säng och sover.
Men plötsligt ringer telefonen på nattduksbordet och jag slits hastigt från min dröm.

Mamma: Hej, är det inte dags att gå upp nu?
Jag: M-me-men vad i helvete, låt mig bara sova vad fan!

~Stänger av telefonen.
~Någon minut senare ringer vår hemtelefon.
~Joel kommer sedan in i mitt rum.

Joel:
Eeeh, hur många minuter ska man ha billypizzan i micron?
Jag: Mee.. inte fan ska vi äta lunch vid halv tolv eller?
Joel: Jo, mamma sa det och jag är hungrig.
Jag: Vid halv jävla tolv?
Joel: Jaa. Är det 4 minuter?
Jag: Ah, typ.

Det slutar med att man går upp och sätter sig för att käka billypizza till frukost. Det sjuka var att jag nästan blev äcklad av att se den och bara åt en, sedan tog jag min underbara havregrynsgröt och käkade istället.

Ett par timmar senare var jag på gymmet och Danne skulle prova på. Willé provade ju på det för någon månad sedan och då var det bara att skriva på ett papper. Men nu hade tydligen en massa åkt runt och provtränat som fan, så Worldclass hade blivit hårda och slutat med gratis provträningar. Så det slutade med att Danne fick betala 200 kr för att prova på. Jävla saftigt alltså..

Jag skulle springa efter gymmet men är så jävla trött. Ska ju simma immorn så... Nu går jag och lägger mig istället. Natti.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0